Ett av de svåraste tingen vi har att inse är att våra relationer med andra inte kommer utan lidande.

Och det är en viktig insikt att mycket lidande uppstår när vi ser oss själva som separerade från andra. Istället måste vi öva oss på att se oss själva som en helhet och del av något större. Utan denna förståelse har vi svårt att känna tillhörighet i världen och istället ser vi på andra som skilda från det djupare vi känner inom oss själva. Som separerade känner vi lidande då vi behandlas orättvist, inte blir förstådda, eller att någon ser på oss negativt och vi känner oss då dömda. I det läget kan vi göra våra egna förhastade val: Kanske dömer vi dem tillbaka och säger att det är den andre som gör fel, och ger oss själva upprättelse. Det ger en stunds tillfredsställelse men det kommer aldrig finnas en relation med en annan människa som är helt utan lidande.

Att se oss själva som en del av helheten är gudomlig inspiration. Först kommer erfarenheter som vi får genom att bara leva. Livet kommer inte utan händelser. Relationerna vi har med andra gör att vi oundvikligen börjar ställa frågor kring oss själva. Vi kan söka avtrubbning och hänge oss till dagdrömmeri. Men genast när vi på allvar börjar fundera på varför tingen ser ut som de gör, leder frågorna oss in i en resa inom oss själva. Och att företa resan är oundviklig för den som söker.

Allt som irriterar oss hos andra kan leda till förståelse av oss själva.

– C.G. Jung

Har du märkt att om du återkommande tycker dig hamna i svåra relationer så säger det också en del om dig själv? Lägg undan vem som bär ”skulden” till svårigheterna för ett ögonblick. Relationer vi har speglar det omedvetna inom oss själva. Har du svårt att älska dig själv så drar du inte till dig människor som har lätt för att älska andra. Du tycks istället dra till dig mer av människor som delar dina egna brister. Detta är inte magisk attraktionslag. Det är psykologisk konsekvens: omedvetna innehåll styr urval i relationer tills de görs medvetna.

Fundera kring vad bristerna i dina relationer har att berätta om dig själv. Psykoanalytikern Jung talade om att det vi inte vill eller kan se hos oss själva tillskrivs andra, han kallade detta för projektion. Han sa också att allt som irriterar oss hos andra kan leda till förståelse av oss själva, och att projektioner förvandlar världen till en kopia av vårt eget okända ansikte.

Insikterna du får genom att ställa obekväma frågor om dig själv, kommer oundvikligen leda dig inåt och djupare och nå sanningar inom dig själv. Det är viktigt att detta inte leder mot förnekelse utan att du istället använder de svar du får som små stenar att varsamt hoppa framåt på. Döm inte dig själv. Se istället på dig själv med försoning och varsam medkänsla. Gå mot en helhet, för alla andra människor omkring dig gör samma resa som du.